Som ni vet jobbar jag som administratör på Kanal 10, en utav mina uppgifter är att se till att vi har ett visst antal telefonister vid varje livesändning. Det här låter väl inte direkt som en svår eller jobbig uppgift. Men kruxet är att alla telefonister som jag behöver ringa in är volontärer, det vill säga, de ställer upp gratis på sin fritid för att hjälpa till, betjäna människor och samtidigt tjäna Gud.
Som ni kanske förstår är det inte alltid jättekul att ställa upp och jobba som volontär, eftersom man själv ur ett jordiskt-perspektiv inte får ut så mycket på det. Att sen vara snäll att ställa upp vecka ut och vecka in, det är väl inte vad man önskar.. Därför har det varit jobbigt för mig att ringa runt till olika församlingsmedlemmar för att be dem komma hit och hjälpa till. Jag har nästan känt dåligt samvete över att ringa, särskilt eftersom jag måste ringa samma människor vecka ut och vecka in. Det gick så långt för mig att jag fick sömnsvårigheter eftersom jag hade ont i magen över att behöva ringa och be människor komma. Så en eftermiddag, när det bara var några få timmar kvar till en livesändning avbröt jag allt jobb jag var mitt uppe i, för att gå iväg och be Gud om hjälp. Det är ju trotts allt i första hand hans TV-kanal, vilket betyder att han borde vara högst intresserad av att hjälpa mig så att allt går runt. Jag sa till Gud att jag inte brydde mig om hur han ville lösa det, bara han fixade det skulle jag bli nöjd, för jag orkar inte med det här längre!
Nu till det häftiga: Bara några minuter efter att jag hade gått tillbaka till min arbetsplats kom en kollega fram och sa att en kvinna hade ringt medens jag var borta och sagt att hon kunde hjälpa till att svara i telefon om det behövdes. Efter yttligare några minuter ringde det en till, och en till och en till. Tillslut hade det ringt in sju personer och sagt att de kunde komma ut för att hjälpa till, UTAN att jag hade behövt göra något mer än att be en enkel bön (och oroa mig en del...) För mig var det en stoooor lättnad! Vet ni vad? Den här händelsen utspelade sig för ca fem veckor sedan. Och sen dess har människor fortsatt att komma till mig, jag har mesta dels inte behövt ringa ett enda samtal för att se till att ha telefonister på plats. Jag vet inte hur Gud går tillväga för att lösa det, jag säger bara -Halleluja, tack Jesus!
Som sagt. Det här är bara ett exempel ur mitt liv. Jag är övertygad om att du också får vara med om många små vardagsmirakler, om du bara tänker efter. Jag menar, Gud är ju ständigt närvarande. I Jesaja 65:24 står det att vi ska få bönesvar redan innan vi ber, och undertiden som vi ber ska han bönhöra oss.
För att lyfta fram ett exempel ur bibeln vill jag dela med mig utav en personlig favorit från 2 Kungaboken 6:1-7
Profetlärjungarna sade till Elisa. "Se, rummet där vi sitter inför dig är för trångt för oss. Låt oss därför gå till Jordan och hämta var sin timmerstock därifrån, så att vi där kan bygga oss ett annat hus att sitta i." Han svarade: "Gå." Men en av dem sade: "Jag ber dig: Kom med dina tjänare!" Han svarade: "Jag skall gå med." Så gick han med dem. Och när de kom till Jordan började de hugga ner träd. Men medan en av dem höll på att fälla ett träd, föll yxhuvudet i vattnet. Då skrek han till och sade: "O, min herre, yxan var ju lånad." Gudsmannen frågade: "Var föll den i?" Han visade honom stället. Elisa högg då av ett stycke trä och kastade i det just där yxan fallit i vattnet och fick järnet att flyta upp. Sedan sade han: "Tag nu upp det." Då räckte mannen ut handen och tog det.
Den här veckan vill jag att du tar dig en extra funderare kring vad Gud har gjort för dig i det närmsta som han verkligen borde få ära och uppskattning för! Det är ju trotts allt viktigt att tacka, eller hur?! :-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar